skinny..

så smal.. skäms.. tårögd.. äcklad.. ful.. hat..

 

Skriver igen..

Jag har inte skrivit något på väldigt väldigt länge, inte haft nått att skriva om men nu har jag någonting. tror jag.. Iallafall klagomål..

Jag har varit i skolan i hela två veckor nu och det är väl den enda saken jag är stolt över.. Annars har jag gått ner i vikt, liksom vad är det för jävla problem med mig.. vill gå upp i vikt inte ner.. Vill slita min kropp i stycken.. från och med nu så kommer jag gå runt i mjukiskläder eller annat som döljer för att ingen ska se att jag är så smal.. skäms.. tårögd.. äcklad.. ful.. hat..

Aggressionerna den här helgen har varit så jävla starka.. bara sett svart.. så på onsdag ska jag kolla blodtrycket sen ska jag höja dosen på concerta till 3tabletter.. Vill fly från denna piss värld för jag hör inte hemma här..

Rädd..

Jag är rädd & ledsen. Det är därför jag isolerar mej. Jag vill inte prata med någon, inte träffa någon, som kan påminna mej om att jag har känslor! Jag drar mej undan & stänger av. Jag kan inte stänga av, bara en del av mej själv. Jag måste stänga av allt, annars funkar det inte… Något kan läcka, in i den avstängda delen, liksom. Jävlar vad rädd jag är. Rädd för att vara till besvär. Livrädd för att folk skall tycka att jag är problem. Rädd för att känna mej rädd. Rädd för att erkänna att jag är rädd..

Det finns ingen utväg nu. Hoppet är uppgivet, hjärtat bankar sig trött. Smärtan, skräcken, förtvivlandet, ångesten, rädslan, hopplösheten, desperationen och självföraktet har vuxit samman till en enda hänsynslös fiende, inför vilken jag står handfallen..

 

BLÖÖ..

jag är så otroligt känslig idag.. jag känner mig så död inombords och jag bara gråter och gråter.. just nu känns det som om jag har modet och säga hejdå till världen och hamna på en plats där inga känslor finns.. Jag vill helt enkelt bara dö och komma bort från denna jävla smärta som river upp mig innefrån..

Jag känner mig stressad och grymt jävla utråkad.. Hungrig som fan men ingen aptit..

Dunder pigg..

Klockan börjar närma sig 02:30, jag vill sova men det går inte.. Tankarna rullar runt för fullt i huvudet, det kan gå från vilke låt jag vill ska spelas på min begravning eller vad jag ska ha på mig imorgon..Jag mår varken dåligt eller bra och det känns som om jag inte vet någonting alls just nu.. Inget bra går på tv heller..suck ingenting bra har hänt idag.. Jag har färgat håret blondare idag också kan ju iallafall säga att jag är nöjd med resultatet. Menmen om några timmar ska jag på photoshoot med F, hoppas det blir bra bilder men om jag är med är dom ju typ knappast bra.. Aja ska sätta på lite musik och försöka somna annars får jag glo film eller så. nattinatti!

Vill kunna le på riktigt..

Jag är inte rädd för att dö. Det jag är rädd för är att ingen kommer bry sig om jag försvinner. Jag har försökt att få ordning på mitt liv. Bli en bra dotter, syster och vän men mitt hopp om allt har försvunnit. Jag har försökt att få en bra självkänsla, jag vill känna mig vacker men smärtan inombords förstör och gör så jag vill slå sönder spegeln jag ser mig i. Jag känner mig så värdelös och ful att jag knappt vågar gå ut eller träffa någon längre. Jag känner mig ensam och jag börjar bråka med vänner för att jag tror att dom inte tycker om mig och då lämnar jag dom innan dom lämnar mig..Jag är arg hela tiden och allt min familj får av mig hela tiden är skit. Jag måste gå på medeciner för att jag ska kunna bli snäll. Jag har plågats av depression och självmordstänkar i för många år och det är inte många procent kvar i min ork att leva. Jag älskar min familj och jag hoppas dom förstår det även fast jag förstör deras vardag genom mina aggressioner och depressioner.Jag passar inte in i denna värld och har aldrig gjort, så varför ska jag stanna kvar? Skolan går jag inte i längre, jag spenderar min tid hemma eller med mina psykologer och läkare.Jag vill inte att någon ska tycka synd om mig för det gör jag inte ens själv utan jag vill att ni ska förstå att man visa lite empati för dom som mår såhär och inte behandla dom hur som helst.Jag kan lova till 100procent att precis ALLA mina vänner eller föredetta vänner frågar “vad har hänt med dig? du är inte den du en gång var, varför skrattar du inte?” Jag vet ärligt talat inte varför jag mår såhär dåligt men ja vet vart det börja och jag kommer aldrig bli den josephine jag en gång var för hon har jag glömt bort och jag har även glömt vem jag är nu. Jag har även ingen jag kan lita på för när jag väl försökt förklara hur jag mår så backar dom och undrar om jag är helt jävla störd, Därför skriver jag här för att få ut vad jag känner pga att jag inte har någon jag kan prata med. Jag har tappat hoppet om lyckan för lyckan har lämnat mig för att förbli ensam med sorgen..

Usch för att vara sjuk..

Jag har inte skrivit något på väldigt länge och jag är sjuk just nu.. haft ont i halsen i några dagar och haft andningssvårigheter pga så svullen hals eftersom jag har en imunbrist sjukdom i halsen.. Har inte varit så depp nu heller i några dagar men arg har jag varit om man säger så haha..Iallafall så kommer ja inte orka skriva så mycket nu eftersom jag bara vill ligga ner och sova.. skriver igen när jag är helt frisk.. men just nu känner jag mig sååå himla glad och jag vet inte varför!

En sammanställning av lite fakta och forskning kring BPS samt DBT.

Borderline personlighetsstörning kännetecknas av ett mönster av
· instabilitet i regleringen av känslor
· bristande impulskontroll
· relationsproblem
· låg självkänsla

Störningen yttrar sig då i:
· svårigheter att hantera känslor
· impulsiva handlingar
· aggressivitet
· självskadande beteende
· självmordsförsök

BPS är enligtICD-10 att betrakta som en emotionellt instabil personlighetsstörning (F 60.3) och definieras enligt följande:

” En personlighetstörning som karakteriseras av en uttalad tendens att agera impulsivt och utan konsekvenstänkande.
Humöret är oberäkneligt och föränderligt.
Det är vanligt med affektutbrott och en oförmåga att kontrollera de våldsamma reaktionerna.
Det finns en tendens till grälsjukt och konfliktsökande beteende, Speciellt då impulsiva handlingar bromsas eller hindras.

Två varianter av BPS kan urskiljas:
1. den impulsiva varianten, som främst karakteriseras av emotionell instabilitet och brist på impulskontroll.

2. varianten som karakteriseras av osäkerhet vad beträffar självuppfattning, livsmål och inre val,
en kronisk känsla av inre tomhet,
intensiva och instabila interpersonella relationer samt
en tendens till självdestruktivt beteende inklusive självmord och självmordsförsök.”

En betydligt större andel kvinnor än män får diagnosen BPS.

Diagnosen är ofta förenad med självskadande beteenden och självmordsförsök.

Personer med BPS har ofta andra former av personlighetsstörningar eller sjukdomar, t.ex. depression, ätstörning, drogmissbruk och ångestsjukdomar.

Ca 90 procent av de patienter med BPS som någon gång vårdats vid psykiatrisk klinik har gjort ett eller flera allvarliga självmordsförsök.
Omkring 10 procent av patienter med BPS avlider till följd av självmord.

Orsakerna till BPS är bara delvis kända, men genetiska faktorer och negativa händelser under uppväxten, exempelvis fysiska och psykiska övergrepp har visats bidra till utvecklingen.

Det finns studier med en uppföljning som gjordes sex år efter att patienterna fått sin diagnos, som visade att 69 procent då inte längre uppfyllde kriterierna för BPS.
Dock uppvisade deltagarna fortfarande flera kvarstående symtom.

Hittills har det saknats vetenskapliga utvärderingar av behandlingsmetoder för denna patientgrupp.

På senare tid har psykodynamiska och psykoanalytiska psykoterapiformer börjat utvärderas.
Dessa metoder har ett centralt tema som är att bearbeta medvetna och omedvetna konflikter och relationer.

DBT (Dialektisk Beteende Terapi) är en omfattande och avancerad form av KBT (Kognitiv Beteende Terapi), som är speciellt utvecklad för kroniskt självmordsbenägna patienter med BPS.

DBT har flera inslag, bl.a. beteendeförändrande tekniker, metoder som syftar till att lära patienten identifiera och hantera tankar samt metoder för att lära sig acceptera känslor.

Behandlingen genomförs i flera steg, där självskadande och terapistörande beteenden prioriteras i början av behandlingen.
Ett utmärkande drag för behandlingen är den omfattande kontakt som behandlingsteamet har med patienten i form av individualterapi, gruppterapi och telefonstöd.

TEORI OCH PRAKTIK INSPIRERAS AV FYRA OLIKA KUNSKAPSKÄLLOR:
1. en biologisk förklaringsmodell (sårbarhetsmodell vad gäller känsloreglering)
2. en social modell (upplevelser under uppväxt)
3. en inlärningspsykologisk och kognitionspsykologisk modell (inlärningshistoria och tankemässigt fungerande)
4. en spirituell/andlig modell (tekniker som acceptans och medveten närvaro som inspirerats av zenbuddism)

En central aspekt är det dialektiska perspektivet.
Dialektik betyder argumenterings-eller bevisningskonst.
Inom DBT gäller dialektiken dels individens upplevelser och dels hur effektiva behandlingar bör läggas upp.
Varje upplevelse innehåller motstridiga polariteter, spänningen mellan dessa ger en möjlighet till förändring.
Motsättningen i DBT ligger i balansen mellan att bekräfta (validera) och acceptera patienten som hon/han är, samtidigt som behandlingen ger en möjlighet till förändring.
En behandlare kan validera patientens känslor och samtidigt föreslå metoder för att kunna hantera dessa känslor och upplevelser.

DBT INNEHÅLLER FLERA KOMPONENTER,
· öppenvårdskontakt i form av terapisessioner en gång i veckan
· Färdighetsträning i grupp
· Telefonkontakt med den ansvariga terapeuten mellan sessionerna,
för att förebygga kriser genom uppmuntran av användningen av färdigheter samt att reparera problem som uppstått i kontakten med terapeuten.

Suicidala och självskadande beteenden analyseras utifrån kedjeanalyser för att se till att dessa beteenden inte uppmuntras genom uppmärksamhet och ökad kontakt med terapeuten

. Ett DBT team består av behandlare med olika roller.
Teamet kan innefatta läkare, psykolog, psykoterapeut, skötare, sjukgymnast m.fl.
Alla i teamet ska ha genomgått utbildning i att bedriva DBT.
Behandlarna får teamhandledning, som syftar till att motivera behandlarna och för att säkra att DBT-metoden praktiseras på ett korrekt sätt.

En stor vikt läggs vid den terapeutiska relationen mellan patient och terapeut.

Målsättningen är specificerad i behandligsmål i noga prioriterad ordning.
Det första är att minska självmords- och självskadebeteende.
Därefter mål som går ut på att kunna genomföra terapin samt
att höja patientens livskvalitet och utveckla färdigheter.

DBT ÄR INDELAD I FYRA STEG:

1. Stabilisera patienten och hjälpa patienten att få kontroll över det kaotiska beteendet.
· Minska livshotande självmordsbeteenden
· Minska behandlingsstörande beteenden
· Minska beteenden som försämrar livskvaliteten
· Öka färdigheter och kompetent beteende (mindfulness, interpersonellt samspel, reglera känslor, stå ut i kriser)
Mindfulness är metoder hämtade från meditationstekniker som avslappning och medveten närvaro (träning i att vara närvarande i nuet)
2. Traumabearbetning
3. Stärka självförtroendet och lära sig hantera vardagliga problem
4. Skapa ett meningsfullt liv
Det beräknas att i Sverige finns mellan 70 000 och 140 000 personer med diagnosen BPS.

En DBT behandling beräknas pågå i ca ett år.

Forskningsresultat har visat att DBT leder till minskat självskadebeteende och till färre behandlingsavbrott.
Effekten har visat sig kvarstå vid en uppföljning efter två år.

DBT har också visat minska behovet av sjukhusvård, och hos missbrukare minskad droganvändning.

Resultat av behandlingen tycks inte påverkas av om patienten har missbruksproblem.

DBT verkar också ge en minskning av andra samtidiga psykiska störningar.

En studie har visat att patienternas självmordstankar påverkades av hur terapeuterna agerade och att DBT-strategierna (att t.ex. bekräfta patienten) var betydelsefulla.

Några biverkningar av DBT har inte dokumenterats.